0%
Bara 31,7 % av hushållens matavfall är ”preventionsbart”
Svenska hushålls matavfall: Vad visar den nya forskningen och vad betyder det för insamlingssystemen?
En ny vetenskaplig studie av Sjölund m.fl. (Scientific Reports, 2026) har följt 41 svenska hushåll under nästan 10 000 dagar med ett digitalt system som automatiskt vägde och fotograferade matavfall vid varje kasttillfälle. Den ger en ovanligt detaljerad bild av hur mycket av hushållens matavfall som faktiskt går att förebygga, och hur stor klimat- och resurseffekt det har.
Hur mycket matavfall kan vi egentligen minska?
Forskarna delar upp matavfallet i:
- Undvikbart/Preventionsbart: mat som rimligen hade kunnat ätas
- Möjligtvis undvikbart: till exempel potatisskal och vissa ätbara delar som ofta skärs bort
- Oundvikligt: kaffesump, bananskal, äggskal, ben, kärnhus med mera
Resultaten visar att:
- 24,4 % var undvikbart
- 7,3 % var möjligtvis undvikbart
- totalt är cirka 31,7 % av hushållens matavfall realistiskt att förebygga
Det motsvarar ungefär 16 kg per person och år, med en klimatpåverkan på cirka 19 kg CO₂e per person och år och en uppskattad livsmedelskostnad på omkring 66 € per person och år. Slutsatsen i artikeln är att klimat- och ekonomivinsterna av att halvera hushållens matavfall i Sverige är verkliga, men relativt begränsade. Större effekter bedöms kunna nås genom förändrade kostmönster än genom enbart minskat matsvinn i hemmen.
Samtidigt är matavfallet näringsrikt, särskilt den ”möjligtvis undvikbara” fraktionen som ofta består av skal och växtdelar med höga halter av kostfiber, folat, vitamin C och järn. Om dessa inte äts upp är det därför viktigt att de åtminstone tas tillvara i ett cirkulärt system, till exempel genom rötning till biogas och biogödsel.
Av allt matavfall är 24,4 % är tydligt undvikbart medans 7,3 % är ”möjligtvis undvikbart” (skal, ätbara delar m.m.).
Resten är sådant som kaffesump, bananskal, äggskal, alltså svårt eller omöjligt att undvika.
Svensk statistik: hushållen är fortsatt centrala
Naturvårdsverkets senaste sammanställningar visar att hushållen står för en stor del av Sveriges livsmedelsavfall. Hushållen genererar årligen omkring 60 kg fast livsmedelsavfall per person, varav cirka 16 kg bedöms vara matsvinn, alltså ätbar mat som slängs i onödan. Därtill kommer mat och dryck som hälls ut i avloppet, främst kaffe, te och mejeriprodukter.
Den totala mängden livsmedelsavfall i butiks- och konsumentledet har inte minskat nämnvärt de senaste åren, trots mål och informationsinsatser. Det innebär att behovet av robusta system för insamling och hantering av matavfall består, även om svinnförebyggande åtgärder skalas upp.
Stora mängder skal, kaffesump, te, ben, kärnor m.m.
Även vid lyckade svinninsatser behövs effektiv insamling av matavfall.
Här blir infrastrukturen avgörande, inte bara beteendet.
0%
68 % av matavfallet är oundvikligt – och kommer alltid finnas
Vad betyder detta för hur vi hanterar matavfall i staden?
Forskningen och statistiken pekar på tre centrala insikter:
En stor del av matavfallet kommer alltid att finnas kvar
Även vid ambitiös minskning av matsvinn kommer oundvikliga fraktioner som skal, kaffesump, ben och kärnhus fortsatt att uppstå. Insamlingssystemen behöver därför vara dimensionerade och utformade för ett långsiktigt flöde av organiskt avfall.
Kvaliteten på insamlat matavfall är avgörande för cirkularitet
För att matavfall ska kunna bli biogas och biogödsel av god kvalitet krävs hög insamlingsgrad, låg felsortering och fungerande logistik i tät bebyggelse. Separat insamling av en ren matavfallsfraktion är en förutsättning för att de klimat- och resursscenarier som används i forskningen ska kunna realiseras i praktiken.
Systemlösningar behöver komplettera beteendearbetet
Information, märkning och kampanjer är viktiga för att minska matsvinnet, men de behöver stöd av infrastruktur som gör det enkelt att sortera rätt i vardagen. Insamlingssystemen är en del av detta sammanhang.
EU’s påverkan
EU arbetar sedan flera år med att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan och har nu enats om bindande mål till 2030. Enligt den reviderade avfallsramdirektivet ska medlemsländerna minska matsvinnet med minst 10 procent i livsmedelsförädling och -produktion, samt med 30 procent per capita i handel, restauranger, storkök och hushåll jämfört med genomsnittet 2021–2023. Dessa mål bygger vidare på EU:s målsättning att halvera matsvinnet på detaljhandels- och konsumentnivå enligt Agenda 2030 och placerar förebyggande, återanvändning och materialåtervinning av livsmedel högt i avfallshierarkin.
I praktiken innebär det att alla led, från kommuner och fastighetsägare till teknikleverantörer för insamling av matavfall, får en tydligare roll i att både minska mängden onödigt matsvinn och säkerställa att det oundvikliga matavfallet tas om hand på ett sätt som stödjer biogasproduktion och cirkulära näringsflöden.
Envacs roll som infrastruktur i ett cirkulärt system
Den nya studien om hushållens matavfall nyanserar bilden av hur stor roll hushållens matsvinn faktiskt spelar för klimat och ekonomi i Sverige, samtidigt som Naturvårdsverkets statistik tydligt visar att nivåerna av livsmedelsavfall ligger kvar på en hög, relativt stabil nivå.
För Envac innebär det att fokus inte bara bör ligga på ”mindre avfall”, utan också på bättre hantering av det matavfall som ofrånkomligen uppstår. Underjordiska sopsugssystem för matavfall kan, på ett sakligt plan, beskrivas som en viktig infrastrukturkomponent i ett bredare omställningsarbete:
- De ger en permanent och integrerad lösning för insamling av matavfall även när svinnet minskar, eftersom oundvikliga fraktioner alltid återstår.
- De kan bidra till hög sorteringsgrad och renare matavfallsfraktioner, vilket underlättar rötning och återföring av näringsämnen till jordbruket.
- De minskar behovet av tunga insamlingsfordon inne i bostadsområden, med positiva effekter för trafik, buller och arbetsmiljö.
- De kan generera data om flöden och mängder som kan användas för uppföljning och vidare utveckling av lokala matsvinns- och avfallsstrategier.
Forskningen visar att minskat matsvinn i hushållen är en viktig del av ett hållbart livsmedelssystem, men också att det inte är hela lösningen. Envacs system är utformade för att ta hand om den del av matavfallet som ofrånkomligen uppstår och därmed stödja kommuner, fastighetsägare och invånare i omställningen mot mer cirkulära och resurseffektiva städer.
Relaterade artiklar
Du hittar alla våra artiklar här.
”Betala enligt vad du kastar” – Ett innovativt tillvägagångssätt för att främja hållbarhet och minska avfall
Betala enligt vad du kastar” (PAYT) metoden syftar till att motivera användare att minska mängden avfall de genererar samtidigt som de främjar återvinning genom korrekt sortering av olika typer av avfall.
Sustainability Uppgradering & Modernisering
Hur modern, automatiserad avfallsinsamling kan öka återvinningsgraden, minska kostnader och spara energi.
Traditionell avfallshantering är kostsam, ineffektiv och skadlig för miljön. Med ökande arbetskostnader, hälsorisker och stigande föroreningar har behovet av innovation aldrig varit större. Envacs automatiserade avfallsinsamlingssystem erbjuder en banbrytande lösning – sänker kostnader, minskar utsläpp och ökar återvinningsgraden. Genom energioptimering, effektbalansering och användarengagemang ser städer som Stockholm och London redan imponerande resultat.
Optisk sortering av avfall: En modern lösning för hållbar återvinning
Optisk sopsortering är en modern, effektiv och miljövänlig återvinningsmetod som använder avancerade kamerasystem, sensorer och maskininlärningsalgoritmer för att snabbt och noggrant identifiera och sortera olika typer av avfall för effektiv kassering eller återvinning.
Relaterade artiklar
Snökaos och lärdomar: avfallssystemen måste klara mer
Snökaoset i Sverige blev en tydlig påminnelse om hur sårbart ett traditionellt, fordonstungt avfallssystem är. När vägar snöar igen, snövallar byggs upp och fordon fastnar, slår det direkt mot något så grundläggande som att bli av med sitt avfall. Resultatet blir överfulla kärl, extraturer, övertidsarbete och boende som tvingas “vänta med att gå ut med soporna” därför att hämtningen helt enkelt inte kommit fram.
Hur Regeringens avfallsreformer öppnar för smartare system
Regeringens reformering av svensk avfallslagstiftning markerar ett tydligt skifte: från linjär avfallshantering till verklig cirkulär ekonomi. Förslagen syftar till att både förebygga avfall och öka materialåtervinningen så att Sverige kan nå EU:s mål på området. I praktiken innebär detta att Sverige förbereder sig för mer strukturerad, datadriven och kvalitetssäkrad avfallshantering, exakt de områden där moderna, automatiserade insamlings- och sorteringssystem kan göra störst skillnad.
Smart City Uppgradering & Modernisering
Eftermontering av pneumatiska avfallssystem i befintliga stadsmiljöer: En beprövad väg framåt
En vanlig missuppfattning om sopsugssystem (AWCS) är att de endast är lämpliga för nybyggnationer. Studier och verkliga projekt, i städer som Bergen, Odense och Barcelona, visar dock att det är både möjligt och fördelaktigt att integrera pneumatiska system i befintliga bostadsområden.